Att anlita företag för fönsterputsning
Idag vill jag berätta om när vi beslutade oss för att ta professionell hjälp med fönsterputsning. Det var ett beslut som minst sagt satt långt inne för vår lilla familj. Ett beslut som krävde några bollningar fram och tillbaka. Ett par ja och ett par nej och tillslut ett unisont ja till att anlita ett team för fönsterputsning.
Först vill jag bara gå igenom varför vi ens överväger detta. Det är väl inte direkt så att alla villaägare har anlitad firma för fönsterputsning? Eller ja, det vet väl inte jag, å andra sidan. Det har i alla fall vi numera och det beror på detta: Vi har ett hus som ligger precis bredvid ett piskande hav. Jag tror inte att ni kan förstå riktigt just hur piskande det var. Låt oss säga såhär: För varje sekund som jag vände bort blicken så hade ungefär 50 liter saltvatten sköljt över huset – och det var en helt vanlig dag. Nåja, jag vet inte om det är helt korrekt men det kändes så i alla fall. Poängen är att vi hade ett behov av fönsterputsning givet det läge som vårt hus befann sig i.
Till en början tänkte vi att vi kunde sköta fönsterputsningen själva. Att det minsann inte skulle vara någon match för oss att klara av. Fönsterputsning kan väl alla människor ägna sig åt någon gång ibland? Detta var tanken. Sedan insåg vi att vår villa hade fler fönster än vårt tidigare lägenhetshus hade kombinerat. Det var en omöjlig uppgift att sköta fönsterputsningen själv. Ja, såvida inte någon av oss sa upp oss från jobbet och ägnade oss åt det på heltid.
Vi diskuterade fram och tillbaka om hur vi skulle göra med fönsterputsning. Vi till och med diskuterade om vi skulle flytta. Om detta var oss övermäktigt. Vi kontaktade tillslut den tidigare ägaren av huset och frågade hur de hade gjort. Svaret var självklart: Vi var tvungna att fixa professionell hjälp med fönsterputsning. Ungefär en gång i veckan, tyckte de. Det var i alla fall så som de hade gjort och de var nöjda med intervallet.
Vi tittade på varandra efter att vi lagt på luren. Det yttrades inte ett ord. Blickarna var allvarliga. Tillslut nickade jag mot min sambo. Hon nickade tillbaka. Sedan, fortsatt utan att ett ord yttrades, tog vi upp telefonen och googlade. Vi skulle skaffa hjälp med fönsterputsning och detta hade vi kommit överens om genom telepatisk tystnad.
Ganska imponerande, eller hur?